Vad hände med kaptenen på U 137? Grundstötningen 1981

Datum för grundstötning: 27 oktober 1981 · Plats: Torhamnaskär, Gåsefjärden · Befälhavare: Anatolij Michailovitj Gusjtjin · Förhör: 2 november 1981 · Eskort ut: 6 november 1981

Grundstötningen och eskorten står på flera källor, medan domen bygger på en enda källa av lägre tillförlitlighet. Tabellen ordnar uppgifterna så att skillnaden syns tydligt.

Vad hände med kaptenen på ubåt 137?

Anatolij Michailovitj Gusjtjin fick befälet över ubåten i februari 1981 (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)), och hans öde är den del av historien där källorna går mest isär.

Förhöret ombord på Västervik

• Gusjtjin förhördes i cirka sex timmar ombord på torpedbåten Västervik den 2 november 1981, i närvaro av sovjetiska diplomater (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• Förhöret kom efter att svensk marin upptäckt ubåten och kommendörkapten Karl Andersson gått ombord den 28 oktober 1981 (SO-rummet (faktaartikel om Östersjön)).

Kaptenens version av händelsen

• Vid förhöret vidhöll Gusjtjin att grundstötningen berodde på felnavigering och en trasig gyrokompass (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• Nordkaparen (webbsajt) beskriver att han presenterade sig som kommendör av tredje graden och pekade på problem med radiopejl, gyrokompass och navigationssystem (Nordkaparen (webbsajt)).
• Under samtal på 1990-talet framkom att gyrokompassen hade fungerat, och skulden flyttades då till befälens inkompetens (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).

Varför det spelar roll: Kaptenens förklaring står och faller med en gyrokompass som senare samtal visade fungerade. Det gör felnavigeringen till ett påstående, inte ett konstaterat förlopp.

Vad som är oklart om hans öde

• Stadsposten (blogg) uppger att Gusjtjin dömdes till 16 års fängelse i Sovjetunionen efter hemkomsten (Stadsposten (blogg)).
• Expressen (dagstidning) skriver att Gusjtjin aldrig mer fick föra befäl på en ubåt, och politiske officeren Vasilij Besedin uppger samma sak (Expressen (dagstidning)).
• Annatennmark.se (forum) saknar officiell bekräftelse för uppgifter om att han avlidit (Annatennmark.se (forum)).

Det som avgör: Vad som hände med kaptenen efter förhöret vilar på sekundära källor. Det som går att stå för är att han enligt Expressen förlorade befälet (Expressen (dagstidning)).

När gick U 137 på grund?

Datumet är den mest stabila uppgiften i berättelsen, eftersom flera källor anger samma dag.

Datumet enligt källorna

• U 137 gick på grund den 27 oktober 1981 (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• SO-rummet (historisk redovisning) beskriver att ubåten gick på grund på kvällen samma dag inom ett militärt skyddsområde, 30 km in på svenskt territorium (SO-rummet (historisk redovisning)).

Händelseförloppet de första dagarna

• 28 oktober 1981: svensk marin upptäcker ubåten och kommendörkapten Karl Andersson går ombord (SO-rummet (faktaartikel om Östersjön)).
• 2 november 1981: förhör av kaptenen ombord på Västervik (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• 5 november 1981: statsminister Thorbjörn Fälldin säger på en presskonferens att det sannolikt fanns kärnvapenladdningar ombord (SVT Nyheter (public service)).

Konsekvensen: Datumet 27 oktober står stadigt, men allt som följer är tätt sammanvävt med politiska besked. Den som citerar ett datum här citerar i praktiken hela kedjan.

Var gick den ryska ubåten på grund?

Platsen är den del av berättelsen som går att peka ut på karta, och den ligger inte inne i Karlskronas hamn (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).

Gåsefjärden och Torhamnaskär

• U 137 gick på grund vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, cirka en mil sydost om Karlskrona (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• Visit Karlskrona (turistwebb) benämner platsen Torumskär i sin beskrivning av grundstötningsplatsen (Visit Karlskrona (turistwebb)).

Kunde ubåten ta sig loss?

• Visit Karlskrona (turistwebb) anger att U 137 inte kunde ta sig loss från grundet med dieselmotorerna, trots högvarv (Visit Karlskrona (turistwebb)).
• Lunds universitet (akademisk uppsats) visar att Sverige bedömde att ubåten kunde bärgas eftersom den stod på grund, vilket gav Sverige handlingsfrihet mot Sovjetunionen (Lunds universitet (akademisk uppsats)).

Avvägningen: Grundet gav Sverige handlingsfrihet, enligt uppsatsen, och det är den juridiska tyngden som gör platsen viktig. Tolkningen bygger på en akademisk uppsats, inte på ett publicerat regeringsbeslut.

Vart tog U 137 vägen?

Att ubåten lämnade svenskt vatten är bekräftat, men bärgningen och skrotningen har fått olika förklaringar (Expressen (dagstidning)).

Eskorten ut på internationellt vatten

• 6 November 1981: U 137 eskorterades ut på internationellt vatten och överlämnades formellt till viceamiral Alexej Kalinin (Expressen (dagstidning)).
• Sovjetunionen framförde en officiell ursäkt för intrånget och betalade cirka 1,5 miljoner kronor för kostnaderna (SO-rummet (historisk redovisning)).

Skrotningsåret ger två olika svar

• Vasilij Besedin uppger att ubåten skrotades i början av 1990-talet (SVT Nyheter (public service)).
• Svenska Wikipedia anger att skrotningen troligen skedde i mitten av 1980-talet (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).

Det som avgör: Det finns inget gemensamt slutdatum för ubåten, och skillnaden mellan 1980- och 1990-tal är ett verkligt glapp i underlaget. Den som vill ha ett exakt slutdatum behöver officiella svenska dokument.

Vad hände med besättningen på U 137?

Besättningens version är den mest mänskliga delen av historien, och den är också den mest subjektiva.

Besedins vittnesmål

• Vasilij Besedin, politisk officer ombord, berättar att besättningen trodde att de var på danskt vatten (Sydöstran (lokal tidning)).
• Besedin säger också att besättningen fick order från Östersjöflottans högkvarter att förbereda sprängning av båten, som bar kärnvapentorpeder (SVT Nyheter (public service)).

Sprängningsuppgiften i fler källor

• Expressen (dagstidning) rapporterade 2021 att Gusjtjin fått order om att ubåten skulle sprängas vid ett stormningsförsök, en uppgift som den svenska sidan inte kände till vid händelsen (Expressen (dagstidning)).
• Sprängningsuppgifterna saknar oberoende verifiering och bör därför läsas som vittnesmål.

Vad detta betyder: Besättningens vittnesmål är personliga och lokala, och de visar hur osäker situationen upplevdes ombord. Sprängningsuppgifterna har fortfarande inget oberoende stöd.

Tidslinje

• 27 oktober 1981: U 137 går på grund vid Torhamnaskär (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• 28 oktober 1981: svensk marin upptäcker ubåten och Karl Andersson går ombord (SO-rummet (faktaartikel om Östersjön)).
• 2 november 1981: Gusjtjin förhörs ombord på Västervik (Svenska Wikipedia (uppslagsverk)).
• 5 november 1981: Fälldin säger att det sannolikt fanns kärnvapenladdningar ombord (SVT Nyheter (public service)).
• 6 November 1981: U 137 eskorteras ut på internationellt vatten (Expressen (dagstidning)).
• 1982 (cirka): uppgift om en dom på 16 års fängelse, med låg verifiering (Stadsposten (blogg)).

Mönstret: Förloppet är tätt inom de första tio dagarna, medan allt som följer efter eskorten vilar på enskilda uppgifter.

Bekräftat och påstått

Konsekvensen: Fler uppgifter än fakta bär den här berättelsen, så varje påstående behöver en namngiven källa och en tydlig markering.

Röster i källorna

”Det är tekniskt omöjligt att felnavigera så långt in i den svenska skärgården.”

Lennart Forsman, chef för Karlskronas örlogsbas, i SO-rummet (faktaartikel om Östersjön)

”Vi har träffat folk på hög nivå som har erkänt att de medvetet har kränkt Sverige.”

Michael Fredholm, författare till ”U 137 inifrån”, i Dagens Nyheter (dagstidning)

”Vi trodde att vi var på danskt vatten den där natten, och att vi var illa ute, när vi insåg att vi var i Sverige blev vi lugna.”

Vasilij Besedin, politisk officer på U 137, i Sydöstran (lokal tidning)

Kaptenens öde är den punkt där skiljelinjen mellan känt och berättat är tydligast. Datumen för grundstötning och eskort står på flera källor, medan domen, skrotningen och sprängningsuppgifterna bygger på enskilda röster. Den som skriver om U 137 bör hålla isär datum och påståenden, annars riskerar en påstådd dom, som bara bärs av bloggen Stadsposten, att bli ett faktum i texten.

Relaterad läsning: Israel och Palestina-konflikten: historia, orsaker och utveckling · Anna Lindh och Filip Holmberg – sonen, familjen och mordet

Vanliga frågor